Highway to the dangerzone

Det var dags att kliva ur komfortzonen. Därför gick jag upp 03:30 för att cykla. Något bland det knäppaste och bästa jag gjort. Det var härligt att rulla ut mitt i natten. Mötte upp Toni kvart över fyra, han hade kortbyxor, jag hade inte förväntat mig något annat. Vi trampade mot Brommaplan i mörkret längs de fuktiga vägarna som var beklädda med brandgula höstlöv. Vid BP väntade Daniel och Andreas som var sugna på lite härlig cykling. Tillsammans tog vi oss ut mot Färingsö genom Lindö tunnel, det gäller att passa på när man äger vägen. Toni bombade på fint in i mörkret när gatubelysningen upphörde. Strax efter Skå uppe vid ladan där vi haft uppsamling för kränkarrundorna skulle vi svänga höger, jag lyckas skära kurvan väldigt fint och missar en liten trottoar som finns där. Framhjulet försvann och min första vurpa på 23 mm däck är ett faktum. Mjukare än förväntat även om byxorna pajjade och köttslamsor och benflis täckte asfalten. Cykeln klarade sig i alla fall bra så det var bara att saddla upp igen, in i mörkret.

Efter varvet på Färingsö, var det full fart mot Slagsta-färjan. Vi klarade oss med 30 sekunders marginal, utomordentlig tajming! Därefter var det Lännavägen mot Jorbro som gällde. Solen började lysa upp i öster och morgonmyset infann sig. Det är fantastiskt att uppleva soluppgången ute på cykeln. Vid Jordbro hade vi avverkat 11 mil och det ryckte lite i cykla-hem-tarmen, men så jobbar inte jag. Istället blev det en härlig sväng på Södertörn via Sorundavägen som bjöd på fantastiskt fina mentala bilder; soluppgång, dimma och höstfärger parade sig magnifikt. Med kalla fingrar mosade vi på till Rosenhill där vi stannade för en välbehövlig fika och värmning. Temperaturen på Södertörn låg kring nollan och på något ställe till och med under.

Väl hemma efter 193 km blev det dusch, cykeltvätt och två timmar sömn. Mina tjejer var ändå ute på stan. Nu sitter jag med en stänkare och bloggar. Tack för en härlig runda gubbar!

Strax efter färjan. Andreas (orange) valde att vika av här.

Sorundavägen

Lite sprut fick cykeln

Ett par Bilder för min kompis Walle, som tycker jag

ska skriva mer om skador och sår etc. för att liva upp

bloggen lite. Äntligen kan jag bjuda honom på det!

/ Ironmange