Sjuk gymnastik

Idag blev det lunchträning med herr Nilsson. En sjukgymnast som jag pluggade tillsammans med. Han har grym koll på styrketräning. Detta tack vare utbildning i kombination med egen erfarenhet som elitidrottare, samt yrkeserfarenhet. Jag fick en del bra input till min egen träning och inser att man snabbt blir bekväm och gärna kör i gamla spår.

Han är dessutom cykelintresserad. Vill du ha en bra sjukgymnast som kan ordna orsaken till dina idrottsrelaterade problem eller ge dig en skjuts i prestationsförmågan på exempelvis cykeln eller löpningen. Kontakta då mig så ska jag slussa dig vidare.

Snackade även lite i telefon med en triathlonkompis. Han tränar hårt och är på god väg att bli top notch i Sverige, snart bäst tror jag. Alltid inspirerade att höra hur andra tränar och planerar.

Personligen så är jag halvvägs genom ytterligare en bra träningsvecka. Redovisar detta senare. Ska inte berätta om några framtida pass för det blir sällan som jag säger eller tänker.

Gjorde 26:00 på 1500 sim i tisdags, utan drafting. Nöjd med det, tycker jag är på gång.

Alltså: Life is good. Trots att jag börjat jobba igen och sover mindre än vad som är bäst för prestationen.

Slut på ledigheten

Allt har ett slut, nu har turen kommit till den tillfälliga pappaledigheten. Imorgon ska man jobba igen. Det kanske är då man kommer börja förstå det overkliga i att vara pappa. Man kliver ur bubblan man varit i och återgår till det mest vardagliga av som finns. Jag skulle helst av allt inte jobba alls. Vann jag på Lotto skulle jag lägga ner direkt. Skulle åka jorden runt och cykla på alla sköna ställen och köra massa triathlontävlingar.

Den drömmen får leva vidare och jag gnetar på istället. Sket i spinnet igår och vilade helt. Idag blev det grymt sim med klubben. Huvudserie på 20 x 100m, start på 2.00. Jag snittade 1.35 per hundring. Känner mig riktigt nöjd med det, man går ju inte på max men har ändå skapligt tryck eftersom man får vila lite mellan varje. Totalt blev 3600 meter, plus löpning till och från badet, 6 km.

Bara hoppas att det trummar på bra nu under de närmaste månaderna, det blir avgörande för säsongen. Har fortfarande inget A-race planerat. Jag har kikat på Challenge Copenhagen, men nu börjat bli nyfiken på Ironman Zurich. Kalmar är väl inte helt ute ur bilden, men det blir nog bara om jag inte känner mig i gott slag eller om ekonomin tryter. Vi får se!

Hörs och ses!

Let's blogg

Tvingad att se på Let's dance på tv4. Kanalen där reklam och sändning delas lika. Kan inte komma på något bättre än ett blogginlägg.

Har varit föräldraledig i nästan 3 veckor. På måndag är det jobb igen. Vill inte. Har så skön vardagslunk nu. Hemmamys innebär en hel del dator och det känns som jag har full koll på triathlonsverige genom bloggar och facebook etc. Folk tränar och tränar, det är lite småstressande och det känns som man halkar efter. Men jag får nog gilla läget, det kommer inte gå att träna lika mycket som jag vill. Jag får se till att göra det bästa av situationen och ta vara på tiden.

Det har i alla fall blivit en hygglig träningsvecka:

Söndag, sim med SCT

Måndag, löp runt Söder

Tisdag, löp själv + sim med SCT

Onsdag, sim själv

Torsdag, löp själv, högintensiv

Fredag, sim själv

Idag körde jag ett av dom bästa simpassen nånsin. Det kändes även bra mot slutet.

200 insim

400 fokus benspark

600 paddlar (första gången med paddlar)

800 dolme

600 fokus benspark

400 intervall 50 m, start 1.00

200 avsim

Riktigt nöjd efter detta. Känns som jag börjar komma igång med träningen igen. Nu är det bara hoppas att det håller i sig.

Jag kommer köra löpning till och från jobbet (10 km enkel) 2-3 dagar i veckan. Övriga dagar tar jag bilen eller cyklar. Det är nämligen dags att få igång cykelbenen eftersom jag drar till Mallis den 24:e februari. Inleder det projektet med 3 timmar spinning imorgon med SCT. Söndag blir det sim igen. En helt okej träningsvecka.

Nu så måste jag ha kaffe!

Ciao ciao

Sweet Harmony!

Efter en hektisk period på typ 10 dagar har harmonin åter infunnit sig. Det har förutom Julie även varit städning av stambytt lägenhet, flytt till Hornstull, sjukdom, sömnbrist, julafton samt inhandling av diverse saker. Inte en lugn stund förrän idag. Därför tog jag en löprunda runt Årstaviken. 42 min, low and slow, mycket annat går inte med den formen man är i. Underlaget är skönt att springa på men inget som utvecklar en som löpare. Man kan lika gärna lira innebandy eller badminton... Nä, bowling funkar inte!

Jag är i alla fall frisk, flyttandet avklarat, Julie har lite rutiner, Sofia mår bra och kylen är full av käk. Nu trummar vi igång igen och får se hur långt det håller. Jag drog inte igång förrän 1:a december förra året. Det känns faktiskt som jag har bättre utgångsläge just nu. Kroppen är beredd på att träna ofta och jag kan dra på ett långpass eller intervallpass utan att gå sönder.

Nu är det dags att sticka på simträning med SCT, teknik med Marcos står det på schemat. Okej, vi får se hur det går, jag är i alla fall sugen. Jag är ju i HARMONI...

En video för er som var med när techno och stroboskop var kultigt

Ciao ciao!

Väntans tider är över...

Den 20:e december tyckte hon att det var dags att komma ut till alla förväntansfulla människor. Inte minst hennes otåliga föräldrar som gått på helspänn i några veckor. Efter en lång dag och en lång kväll med värkar så gick det relativt snabbt när vi väl kom till Södra BB. Ungefär 3 timmars hårt kämpande från Sofia, min nya idol för övrigt, räckte för att 3630 gram och 53 cm bebis skulle levereras.

Det var en otrolig känsla att vara med om en förlossning och tårarna gick inte att hålla borta. Helt klart det bästa jag varit med om. Allt annat är på låtsas.

Två hektiska dygn där tiden bara försvinner har passerat. Sömnbristen är enorm, och värre lär det bli. Men det gör inget för jag har världens bästa tjejer att ta hand om.

Julie heter hon, min nya kärlek...

/Magnus

Skäggat

Ibland får man lära sig märklig slang. I plasthockeyvärlden, där jag befann mig innan triathlon, fick jag lära mig att löpträning var att skägga. Just hemkommen från ett sådant pass, tungt och jobbigt, som sig bör så här års. Mitt två veckor gamla slutspelsskägg avslöjar att det stora fortfarande låter vänta på sig. Även om visst falsklarm utbröt på nordligare breddgrader efter förra blogginlägget.

Jag rullade av ca 11 km. Det är lagom. Tempen ikväll var mänsklig, så ska det bli i helgen och jag hoppas på ett längre löp och även ett cykelpass på mountainbiken som fått ett par feta 2,4 tummare på sig.

Om ni vill ha lite spänning kan ni följa gänget på Happymtb. Det är den härliga farbrorn Toni som dragit ihop en cykelrunda. Runt mälaren, 34 mil, mitt i vintern, inklusive nattcykling. Några av gubbarna som ska köra är med i gänget jag ska cykla Vättern med, det finns pannben där kan jag lova. Det blir härliga träningspass med dessa framåt vårkanten, de är inte sena att hänga på ett kränkarpass. Jag önskar dem lycka till och hoppas allt går vägen.

Later!

Istid

Fan vad kallt det är.. Jag fryser och är trött som få så här års. Går i väntans tider... Verkligen! Men det är nära nu.

Träningen går skapligt. Kör alla discipliner + gym. Saknar lite bollsport dock. Det är ingen vidare struktur i träningen men det blir two-a-days ibland. Ibland går det två dar utan träning. Jag känner mig i alla fall inte totalt out of shape även om det är långt till toppformen.

En bil, modell Japan har införskaffats. Perfekt för träningsmotivationen. Fler möjligheter.

Nästa gång vi hörs lovar jag nåt stort!

Ciao