Ibland får man lära sig märklig slang. I plasthockeyvärlden, där jag befann mig innan triathlon, fick jag lära mig att löpträning var att skägga. Just hemkommen från ett sådant pass, tungt och jobbigt, som sig bör så här års. Mitt två veckor gamla slutspelsskägg avslöjar att det stora fortfarande låter vänta på sig. Även om visst falsklarm utbröt på nordligare breddgrader efter förra blogginlägget.
Jag rullade av ca 11 km. Det är lagom. Tempen ikväll var mänsklig, så ska det bli i helgen och jag hoppas på ett längre löp och även ett cykelpass på mountainbiken som fått ett par feta 2,4 tummare på sig.
Om ni vill ha lite spänning kan ni följa gänget på Happymtb. Det är den härliga farbrorn Toni som dragit ihop en cykelrunda. Runt mälaren, 34 mil, mitt i vintern, inklusive nattcykling. Några av gubbarna som ska köra är med i gänget jag ska cykla Vättern med, det finns pannben där kan jag lova. Det blir härliga träningspass med dessa framåt vårkanten, de är inte sena att hänga på ett kränkarpass. Jag önskar dem lycka till och hoppas allt går vägen.
Later!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar