Less is more!

Inom triathlon är det snudd på coolt att träna mycket, att träna sliten, att klämma in träning mellan sociala aktiviteter eller cykla till/från desamma. Det sistnämnda är givetvis helt okej eftersom det gäller att vara tidseffektiv, men att träna sliten tycker jag är helt meningslöst. Visst kan benen vara ömma och lite sega. Skriker däremot både lekamen och knoppen att det inte är läge just nu, då är återhämtningen bristande och ett steg tillbaka det bästa valet.

Personligen ser jag ingen poäng att träna när prestationsförmågan är nedsatt. Alla mina träningspass har ett syfte. Uppfylls inte syftet blir ju passet misslyckat. Alltså att tro det går att köra tusingar på bana med bra kvalité när man cyklat 5 timmar samma dag är waste of time och väldigt onödigt slitage på kroppen. Säg att man lägger 5 x 1000 på 3:10 en fin dag. Och kör detta pass sliten och hamnar mellan 3:20-3:25. Kroppen kommer då slitas ännu mer men kommer inte få det stimuli man behöver för att förbättra sig. Mentalt kanske pannbenet anses växa för att man krigar, men hur kul är det när tiderna ändå suger, självförtroendet stärks inte direkt.

I princip all löpning är onödig i slitet tillstånd. Musklerna kommer inte orka absorbera lika mycket energi och istället riskerar man skador på senor, leder och skelett.

Brickpass är något som är populärt. Vitsen är att träna löpning efter cykling för att kroppen ska ställa om sig. Jag hade problem med detta när jag var färsk i duathlon/triathlon. Nu har jag inga problem med det, och jag har aldrig kört brickpass. Är man mentalt förberedd på att det känns svintungt off the bike så tar det någon minut sen flyter det på med löpningen. Okej om man satsar på sprint och varje sekund är viktigt men på ironmandistans tror jag det gör mer skada än nytta med brickpass.

Själv kommer jag att satsa på distanspass med hög fart för att vänja benen vid den slitsamma löpningen som IM innebär. Detta kommer jag göra utvilad. Mitt största problem vid tidigare ironman har varit kramp på löpningen. Krampen tillskriver jag muskeltrötthet då jag inte tror på mineralbrist som orsak till denna typ av kramp. Jag kommer köra halvmaror i sub 4-fart och 3-milsrundor där milen går på 50, 45, 40 min. Jag kommer även ha dagar där jag kör dubbla löppass för att få upp mängden men undvika att vara för sliten när 30 km sträcket uppnås.

Själv anser jag mig få ut i princip maximalt av min träning. Bra pang för pengarna. Träning har inget dos-respons förhållande. Det handlar mycket om timing och flexibilitet. Kör när det känns bra, backa tillbaka när det känns mindre bra. Klyschan lyssna på kroppen är lätt att ta till, men man måste tolka signalerna rätt också.

Så nu har jag outat min träningsfilosofi också. Kanske får käka upp detta om jag bonkar i Köpenhamn och GÅR i mål på 13 timmar.

/Filosofen

Lite bilder från VR

Nu har Contibloggen uppdaterats med bilder. Kika in vettja!

http://contitestteam.blogspot.com/

På några bilder kan man se delar av svansen som vi drog runt på. Man kan även se hur rakt och snyggt vi cyklade.

Dessutom har Julie börjat cykla. Här ligger hon i tempobågen och bombar på!

/ Magnus & Julie

Vättern runt

Jag genomförde Vättern helt enligt plan. Sluttid 7:12, vilket är 3 min under lagets målsättning. Jag var med och drog hela vägen. Som minst var vi ca 10 pers som roterade längst fram. Vi hade en svans bakom oss på kanske 200 personer. Så man har dragit en hel del människor runt sjön. Vid ett tillfälle ungefär halvvägs gick jag dock ner bredvid vår grindvakt för att kunna äta ordentligt. Där nere är farten jämnare men man får ta mer vind än i kedjan.

Min uppladdning inför start blev väldigt dålig. Efter Kilsbergen blev jag krasslig och dessutom åkte vi till Riga måndag-torsdag. Tanken var att jag skulle vara utan träning så det passade ju bra. Körde sista passet på måndag morgon, men sömnen blev helt åt skogen, två nätter på färja och en på hotell. Fick en natt hemma som ändå var helt okej, men natten nere i Motala på luftmadrass blev katastrofal. Kändes som två timmar. Jag har dessutom hostat mig igenom varje natt hela veckan.

Hostan blev min följeslagare även under loppet. Jag funderade många gånger på att bryta just pga detta, men hängde ändå kvar och tog en mil i taget. Jag ville ha detta genomfört och avbockat på listan. Att hosta kraftigt varje minut kräver ju sin energi det också. Jag visste innan loppet att min fysiska prestationsförmåga var med marginal tillräcklig för vår målsättning. Denna marginal eliminerades i och med krassligheten och den dålig sömnen.

Tyvärr blev vi 29 av 42 som klarade 7:12. Det är på gränsen till godkänt tycker jag. Dessutom orkade inte alla vara med och dra. Däremot ska de som agerade grindvakter ha en stor eloge, det är minst lika jobbigt som att vara i kedjan.

När vi närmade oss målet så hade vi många gubbar utspridda i den stora svansen bakom oss. Då började övriga snabbcyklister att släppa fram våra gubbar för att låta oss komma i mål samtidigt. En fin gest tycker jag. Vi gick i mål på två snygga led och det var en grym känsla.

en bild på mig tagen av Öijer

Jag rankar den här fysiska prestationen som min högsta hittills. Jag var verkligen på gränsen många gånger. Mentalt var det på samma nivå som de två Järnmannen jag kört. Däremot ska detta toppas i Köpenhamn när jag tävlar där. Det blir ytterligare en nivå.

Vårt lag hade en härlig harmoni och ett stort säkerhetstänk. Inga olyckor vad jag hört.

Däremot måste jag ge en känga till några i laget som trots att de drog mycket tänkte mer på sig själva än laget. I en belgisk kedja måste man ligga rakt bakom framförvarande cyklist inte snett bakom för att få extra skydd för sig själv. Stundtals hade vi till och med som en vinge, dvs två sneda led.

Stort tack till alla i Conti Test Team.

Ska lägga upp lite bilder när jag får tag i dom.

Nu väntar fullt fokus mot Challenge Copenhagen.

/Magnus

Pre-race Vättern

Snart dags för avfärd till Motala.

Mitt start nr: 23551, kan följas här: Vätternrunt

7 timmar och 15 minuter är målsättningen för hela laget.

Nu kör vi...

Kilsbergen triathlon

I söndags gick en tävling strax utanför Örebro. Förra året såg det ut så här: Kilsbergen 2010. Då var jag dåligt förberedd, men nöjd med genomförandet eftersom det gav erfarenhet. I år efteranmälde jag mig eftersom jag bestämde mig för att köra på lördagen.

För första gången kände jag mig bekväm på simningen. Det var visserligen bara ca 100 pers i vattnet men jag börjar vänja mig vid att ha folk runt mig. Jag kom iväg skapligt och rundade första bojen utan missöden. Sen var det leta fötter som gällde. Efter ca 600 meter ser jag klubbkompisen Mackan Hultgren som är en betydligt bättre simmare än jag, det kändes bra. Men efter det ökade han farten, troligen ett wake up call för honom. Tyvärr tappade jag alla snabbare fötter och hamnade med ett par killar som var jämnsnabba. Jag försökte gå ifrån men lyckades inte, jag ville heller inte ligga bakom och softa eftersom jag trots allt ser det som träning och förberedelse inför Köpenhamn. Tiden blev bara en minut snabbare i år, men jag tror banan var längre i år eftersom många andra simmade 1-2 minuter långsammare än förra året.

Cyklingen var kuperad precis som förra året men de har tagit bort den extra uppförskörningen som jag faktiskt tyckte var onödig, den var för brant både uppför och utför. Jag körde om flera stycken men tiden blev sämre än jag hoppats på. Tror jag har en tendens att köra avvaktande ibland. Många bäckar små, och sen har det gått en minut extra totalt, onödigt.

Kände mig ganska pigg inför löpningen. Benen svarade väldigt bra. Sprang bra både utför och uppför i slalombacken. Hade andra bästa löptid vilket jag är väldigt glad över. Endast slagen av Eiler, som är en erkänt bra triathlon-löpare, han var snabbast på Olympisk-distans på förra årets SM. Han hade även snabbast avslutande löp på förra helgens duatlhon-SM. Lägg därtill att han kört en del terräng-triathlon och således vanare i kuperad terräng en vad jag är. (Det gäller att hitta positiva saker i allt :-) )

Totalt bara ca 4 minuter efter vinnaren, David Näsvik. STOR skillnad från förra året. Jag är på gång helt enkelt. Skönt att får göra en bra tävling nu när träningsmotivationen måste vara på topp.

En annan STOR sak är att det långa håret är puts veck. Ser nu fem år yngre ut i combatfrilla.

Resultat och idolbild:

/ M

Kontemplerande

Tiden går fort när man har roligt. Så här års försvinner dagarna väldigt fort. Vi är ju mitt i sommaren, vilket är helt underbart. Tävlingssäsongen är i allra högsta grad igång. I veckan har tankarna gått kring att köra Kilsbergens triathlon, men inte förrän idag bestämde jag mig för att köra. En liten brasklapp för pollenallergi dock. Har i ett par dagar känt av gräspollen, dock ska halterna vara lägre imorgon då det kommer lite regn. Slutgiltigt beslut blir således imorgon bitti.

Något som är bra med att blogga är att det blir som en dagbok, men man skriver bara "viktiga" händelser. Jag kan gå tillbaka och läsa mina tränings- och tävlingsrapporter.

Jag skriver ingen vanlig träningsdagbok, har aldrig gillat det och aldrig sett nyttan av det. "löpning 60 minuter, snittpuls 165, kändes bra". Dussinträningspass känns rätt tråkigt att kolla på efter månader eller år. Träningsplanering är bra mycket bättre tycker jag, fast där är jag ganska kass också. Jag kastar alltid om mina dagar i alla fall, men oftast får jag de tänkta passen genomförda.

Den egenskapen jag däremot anser mig dra fördel av är att känna av min kropp och anpassa mig därefter. Flexibel helt enkelt. Jag kör inte ett intervallpass om jag inte kan uppnå syftet med passet pga slitna ben eller trötthet. Jag sover hellre en timme extra än tvingar mig upp med ångest och ovilja att simma på E-badet. Jag anser att den träning jag gör ger bra Bang For the Buck!

Lite andra funderingar är kring Challenge Copenhagen. Vilken tid kan jag klara? Nu ser träningen lovande ut och hela juli kommer jag träna mer än någonsin.

Jag tänker mig ett bra scenario:

Simning 1:05

Cykel 4:40

Löpning 3:10

Banan ska vara relativt snabb. Jag behöver framför allt träna löpning för att hålla krampen borta och undvika alltför trasiga ben. Då kan det gå vägen och 9 timmar klaras. Jag tränar mot det och hoppas det målet är realistiskt när jag avslutar träningen en vecka före tävlingen som är 14:e augusti.

Nu ska jag ut och känna på tempocykeln som fått nya Dura-Ace växlar samt en ny styrstam. Hoppas inte pollenet förstör allt nu.

Come on!

Ett bättre cykelpass

Imorse ställde jag upp tuppen sen mötte jag upp Olle, David, Stefan och Lelle för en cykeltur. De två sistnämnda är nya bekantskaper, trevliga sådana. Vi rullade söderut på våra tempocyklar. Körde mot Torö, vände där och gjorde även samma sak vid Lindholmen/Lisö. Sedan Rosenhill för välbehövlig fika och påfyllning. Därefter hemåt.

Jag kände mig pigg idag och kunde köra på med bra fart under lång tid. Känns som jag fått lite superkompensation från i lördags. 5,5 timmar blev det totalt och troligtvis 20 mil. Hade inte mätaren på. Sista två timmarna blev väldigt varma, men man ska inte klaga eftersom man väntat på detta väder i 8 månader.

I veckan ska det dyka upp nya växlar till tempocykeln. Kommer kanske inte bli snabbare men kommer må bättre ;-)

Väntar även en ny styrstam som gör att jag kommer ner 2 cm till med armarna. Aero är väldigt viktigt i triathlon.

När vi ändå är inne på det här med positioner och cykla fort. Har kollat runt lite och läst att man ska ha hälen lågt i bottenläget av tramptaget. När jag filmat mig själv har det inte sett ut så, vilket gjort mig lite orolig. Bästa sättet att ta reda på vad som är bra måste ju vara att kolla på den bästa...

Skärmdumpat från denna rulle.

Så jag lugnar ner mig och trummar på :-)

Ciao!

Duathlon SM

Värmeslag idag. Det var sjukt tufft. Kanske det tuffaste, mätt i intensitet, som jag gjort. Den på förhand hårda konkurrensen blev decimerad innan start. Varken Swahn eller Djurback var med. Flinta valde att köra halva distansen på motionsnivå.

Näsvik var där och tog hem klabbet, strax före min klubbkompis Olle som gjorde ett grymt lopp i sin duathlonpremiär. Vi var på Mallis tillsammans förra årsskiftet, hans cykling har utvecklats enormt.

Nåväl hur gick det för allas er favorit Ironmange då? Kutade in som 5:a endast fyra sekunder från 4:an, hade dock inte orken att gå ifatt honom (han var femma i Kalmar förra året och gjorde löpningen där på 3 timmar blankt). Jag är inte helt nöjd med dagens cykling men fick slita hårt på löpningen pga värmen och dålig acklimatisering. Normalt gillar jag värme, men har tränat för lite senaste veckorna. Sen var det väldigt blåsigt med kastvindar, vilket jag hatar, tror jag ska hamna i diket hela tiden. Hade dessutom bytt styrstam vilket gjorde att jag kom 3 cm högre i tempobågen, tror inte det var något bra.

Jag är nöjd med sista löpet. Tiden är inte så vass men känslan jag hade när jag gick ut på sista 5k var att det skulle gå åt skogen. Öppnade på 4:10 men sen gick det snabbare och snabbare.

Hade grymt supporterteam idag, halva familjen på plats :-) Tack för stödet!

Klämmer in bilder, resultat och pulsdata.

Mellantid 4-7 är ungefär 10 km cykel

Olle drar ifrån på andra löpvarvet

Varvning efter 2 mil cykling

Nästa äventyr är Vättern, bara 14 dagar kvar nu. Ska cykla väldigt mycket i en vecka nu. Från nästa måndag är det vila.

Take care!