Nähä! man kanske skulle blogga lite...

Lite dött hos Ironmange just nu. Off på många sätt och vis. Ont i halsen så till den milda grad. Det händer kanske två gånger om året att jag är "sjuk" så att intensiv träning inte går att genomföra. Att leva Svennebanan går givetvis utmärkt. Fast man får knapra antidepressivt i brist på endorfiner. Choklad och andra fett-socker kombinationer menar jag förstås.

15 chins idag. Snart där. Bebisen också. Toyotan också. Magi.

Lite off topic får jag väl bjuda på då. Ska skriva ett kort ex-jobb för en kurs i allmän vetenskap (som ingår i en magisterexamen). Har haft ett stort intresse i överbelastningsskador på senor. Främst hälsena och knäskålssena. Innan jag pluggade till sjukgymnast hade jag hopparknä, vilket ger en ömmande sena precis nedanför knäskålen. Självklart gick jag på en idrottsklinik och fick sjukgymnastik. Den hjälpte inte och med facit i hand fick jag fel sjukgymnastik. Jag tränade istället tung styrketräning på egen hand och blev slutligen bra, tog kanske 3-4 månader.

Överbelastade senor ger en inflammation och så småningom läks själva skadan. Ibland blir smärtan bestående och efter tre månader ses den som kronisk. Det man tror har hänt är att blodkärl och nerver växt in i senan, vilket ger upphov till smärtan.

Detta går att operera men forskning har visat bra resultat vid smärtsam excentrisk träning. Denna genomförs i 3x15 rep, 2 ggr varje dag i 12 veckor.

Jag hoppar över alla detaljer men det jag vill kolla är om tung styrketräning i den form som ger maximal muskeltillväxt fungerar lika bra. Ett träningsprotokoll där 3x8 reps utförs var 3:e dag (72 h vila). Nu ska jag inte genomföra en studie utan i princip skriva en projektplan för hur studien skulle kunna se ut, samt skriva en bakgrund som innehåller tidigare litteratur.

Man tror att mekanismen är att sentrådarna under maximal spänning kan strypa blodflödet och ta död på nerverna. En avslappnad sena ser nästan ut som kokt spagetti som hänger. När den töjs ut och spänns blir trådarna raka och senan får en mindre tvärsnittsyta.

Det finns forskning på enbart koncentrisk träning jämfört med excentrisk. Där är excentrisk överlägsen. Däremot uppstår samma spänning i senan vid max uttöjning (tänk sänkning av hälen vid tåhävning på en trappa) oavsett om arbetet är koncentrisk eller excentriskt.

Det här blev bara lite skrap på ytan, och jag håller på med en djupdykning, men jag ska återkomma i ärendet vart det lider. Om någon är intresserad av detaljer så hojta till.

Later!

Lite lubb

Idag gjorde jag comeback som löpare, 30 min lugnt. Kändes bra. Hälsenan är dock öm, men eftersom den är stark när jag rehabtränar är jag inte orolig. Nu ska jag bygga upp löpvolymen är det tänkt och förhoppningsvis kan jag springa till jobbet ett par ggr i veckan. Det är verkligen välinvesterad tid eftersom kommunala färdmedel tar samma tid. Om det flyter på. När löpningen flyter spar jag 10 minuter :-)

Att cykla känns inte aktuellt, det kostar för mycket mentalt och ger för lite träning.

Planen får bli att köra 40-50 minuters löp 5-6 ggr till och med nästa söndag och sen testa jobbpendellöp.

Annars är Mallis bokat 26/2 - 6/3. Lär bli magiskt som vanligt.

Planerar A-race nästa år och det blir challengecopenhagen som all träning ska koka ner till, 14 augusti är datumet. Challenge är en organisation som anordnar triathlon på ironmandistans. Tävlingar som är populära. Det blir ett race i en huvudstad, vilket lär bli hur coolt som helst.

Snart kommer bebisen och det innebär lite ledighet, sen är det ledigt i mellandagarna. Där ska jag klämma in ett Vo2max block har jag tänkt. Alltså extremt hög intensitet :-)

/Daddy Mac

Whats up!

Nu är jag igång med simmandet åtminstone, och jag har startat skapligt, tiderna är helt okej. Något jag inte förstår är vissa människors märkliga beteende i badhus, allmän dusch eller bastu.
Vem fan stretchar naken med 20 pers runt sig? Kan man inte behålla badbrallerna på?
(och varför stretcha en muskel som dynamiskt töjts ut tusentals gånger under simpasset??)
Igår i bastun var det en äldre man som stog och pratade med sin yngre kompis som satt på lägsta hyllan. Han står strax innanför bekvämlighetszonen. Naken. Med ena benet på lägsta hyllan. Hur i helvete tänkte han?
Jag får alltid the creeps när jag är och simmar, mornarna är mildast. Eftermiddagar är rena mardrömmen på Eriksdal.

Snön kom snöpligt (oooh!) i år. Alldeles för tidigt. Jag brukar älska första snön men förra vinterns köldgrepp var tillräckligt påfrestande för ett halvt decennium. I lördags avbröt jag min racerrunda efter 20 min pga halt väglag. Istället blev det trainerpremiär. Svintråkigt! Jag hatar trainer. Jag ska därför fixa mountainbiken som stått still sen Finnmarksturen 2009.

Löpning, noll steg. Hälsenan bättre.

Gymmet, kört ett tungt och bra pass varje vecka; ben och bål. Kör lite chins på jobbet, gjorde 13,7 idag. Målet är 20 innan den lilla söta kommer.

Nu blickar vi framåt mot en lång mörk vinter med motivationsbrist och pannbenskrigande.

Love and peace!

Cykling med Fantomen och Randonné-Matte

Det verkar som jag kan än, trots en månads vila från cyklingen. Vi trotsade vädret idag. Lite blött var det på sina håll men när det var torrt njöt man. 10 mil i Roslagen med fartlek, skyltspurter och hårdkörning i backar. Eftersom vi körde hårt höll jag värmen väldigt bra, så det var en skojig runda. Hög puls dessutom, men det beror ju på att formen är en bit från topp. Nu är jag trött och smått illamående, men glad och nöjd.

Här ska ni få en video ni måste se. En av världens bästa athleter. Macca som vann Ironman Hawaii för två veckor sen. Jag följde loppet Live på nätet och det var grymt.

http://www.youtube.com

Att göra ett 2.43 Marathon på kuperad bana i 40 grader på en IM-tävling är sanslöst.

/ IronMange

Segt värre!

Det blir sällan som man tänkt sig... Åtminstone i mitt fall. Jag har en tendens att inte följa mina planer. Nu är det latheten, motivationsbristen och inte minst höstkylan som vänt upp och ner på mig. Jag hade ju tänkt att skippa säsongsvila och bara fortsätta träna på med mycket volym. Framför allt cykelsäsongen skulle förlängas tills snön faller. Har inte cyklat på en månad. Riktigt uselt. Men det kommer...

Simningen har inte heller blivit som tänkt. Jag kämpar fortfarande med att få till regelbundenheten men klubbens träningar ligger sent på kvällarna, det är omväg om jag ska simma före jobbet, på eftermiddagarna är det trångt och 50-banan helt upptagen. Bara halvtomma glas. Eller heltomma, typ! Men det kommer...

Löpningen. Efter missen i Hässelby har jag inte kutat en meter. En hälsena som inte fick tillräcklig omsorg i slutet på säsongen måste rehabiliteras, men där går det i alla fall bra. Den är stark och inte stel, bara lite öm. I helgen ska jag springa lite. Sen blir det jobb-pendling med 2-3 ggr/ vecka. Kommer jag hålla detta nu då? Det blir varken ljusare eller varmare ute. Fast jag har blivit fet, så piskan får vina lite. Moroten kommer...

/Biggest loser :-)

Lärt mig en läxa

Även om jag hade gjort min "homework" så fick jag mig en läxa idag. Det kanske är lite banalt att ha gått ut för hårt, men hybrisen visste inga gränser idag och så mycket vet jag att man inte kan köra lugnt på 10 km. Det är fullt ös som gäller.

Det var ett starkt startfält. "Musse" var på plats och vann på 29:21.

Min plan var att ligga topp 20 tidigt eftersom sub 34 minuter vanligtvis fixades av ett femtontal personer. Första km gick på 3:08 och 3k på 9:45. Alldeles för hårt för en tjockis (75 kg idag). Tappade fart och placeringar hela vägen in till mål. Orkade inte ens pressa mig under 35 minuter och landade på 35:19 och en 44:e plats. Missnöjd och besviken.

Inte så mycket mer att skriva om dagen egentligen. Jag vet i alla fall att jag kan bättre och 34 min fixar jag med rätt taktik.

Nu blir det löpvila i 2 veckor. Fokus simning och gymträning. Cykel på helgerna så länge det är regn och snöfritt.

Later!

Movie time!

Man är lite dålig på bloggfronten nu, men jag tränar hårt kan jag lova. Idag har det cyklats. I helgen blev det löpintervaller i tre dagar i rad. I morgon kör jag sista hårda passet löpning, det blir två hårda 5 kilometersvarv i Ursvik. Allt för att vara i toppform på söndagens Hässelbylopp. Under 34 minuter är målet och jag är tämligen säker på att det kommer gå vägen.

Annars har jag nyligen bestämt att en sjyst systemkamera ska införskaffas. Därför väcktes intresset för redigering. I min Mac finns ju iMovie, jag började mixtra lite och gick igenom Mallisbilderna från senaste besöket. Det blev en liten filmsnutt - kul sätt att presentera något på. Kommer lite om triathlonsäsongen senare.

Mallisfilm from Magnus Olander on Vimeo.

Adios Amigos!