fredag 19 november 2010

Nähä! man kanske skulle blogga lite...

Lite dött hos Ironmange just nu. Off på många sätt och vis. Ont i halsen så till den milda grad. Det händer kanske två gånger om året att jag är "sjuk" så att intensiv träning inte går att genomföra. Att leva Svennebanan går givetvis utmärkt. Fast man får knapra antidepressivt i brist på endorfiner. Choklad och andra fett-socker kombinationer menar jag förstås.

15 chins idag. Snart där. Bebisen också. Toyotan också. Magi.

Lite off topic får jag väl bjuda på då. Ska skriva ett kort ex-jobb för en kurs i allmän vetenskap (som ingår i en magisterexamen). Har haft ett stort intresse i överbelastningsskador på senor. Främst hälsena och knäskålssena. Innan jag pluggade till sjukgymnast hade jag hopparknä, vilket ger en ömmande sena precis nedanför knäskålen. Självklart gick jag på en idrottsklinik och fick sjukgymnastik. Den hjälpte inte och med facit i hand fick jag fel sjukgymnastik. Jag tränade istället tung styrketräning på egen hand och blev slutligen bra, tog kanske 3-4 månader.

Överbelastade senor ger en inflammation och så småningom läks själva skadan. Ibland blir smärtan bestående och efter tre månader ses den som kronisk. Det man tror har hänt är att blodkärl och nerver växt in i senan, vilket ger upphov till smärtan.
Detta går att operera men forskning har visat bra resultat vid smärtsam excentrisk träning. Denna genomförs i 3x15 rep, 2 ggr varje dag i 12 veckor.

Jag hoppar över alla detaljer men det jag vill kolla är om tung styrketräning i den form som ger maximal muskeltillväxt fungerar lika bra. Ett träningsprotokoll där 3x8 reps utförs var 3:e dag (72 h vila). Nu ska jag inte genomföra en studie utan i princip skriva en projektplan för hur studien skulle kunna se ut, samt skriva en bakgrund som innehåller tidigare litteratur.

Man tror att mekanismen är att sentrådarna under maximal spänning kan strypa blodflödet och ta död på nerverna. En avslappnad sena ser nästan ut som kokt spagetti som hänger. När den töjs ut och spänns blir trådarna raka och senan får en mindre tvärsnittsyta.

Det finns forskning på enbart koncentrisk träning jämfört med excentrisk. Där är excentrisk överlägsen. Däremot uppstår samma spänning i senan vid max uttöjning (tänk sänkning av hälen vid tåhävning på en trappa) oavsett om arbetet är koncentrisk eller excentriskt.

Det här blev bara lite skrap på ytan, och jag håller på med en djupdykning, men jag ska återkomma i ärendet vart det lider. Om någon är intresserad av detaljer så hojta till.

Later!

1 kommentar:

  1. Jag vill ha detaljer om din forskning!!! Låter mkt intressant i mina öron!
    Kram,
    Carro

    SvaraRadera