Sverigetempot 2012

Helt plötsligt var man anmäld till att cykla 210 mil genom Sverige. Jag har alltid drömt om att cykla genom Sverige, och nu ska det bli verklighet. Det här finns på min bucket-list (saker man vill göra innan man kolar vippen). Starten går 26:e juni från Riksgränsen.

Givetvis kommer jag representera mitt lag Conti Test Team CK.

Jag och brorsan hade snackat lite löst om att cykla Riksgränsen-Örnsköldsvik, och sedan vila några dagar och kanske ta Ö-vik-Stockholm och så småningom köra södra delen av Sverige. Allting utan någon tidspress eller så. Men nu bestämde sig brorsan för att köra Sverigetempot istället. Jag gav honom okej för det samtidigt som jag själv blev sugen. Jag har ju redan bestämt att inte satsa 100% på triathlon i år, så därför passar detta bra in i tiden. Fick ganska enkelt ett okej från Sofia, världens bästa blivande fru.

Här finns en länk till information.

Och här finns en länk till en tänkt rutt.

Det här är ingen tävling eller stort jippo. Det är nog inte många som känner till det ens. Det är helt enkelt bara ett gäng individer av det rätta virket och tjockare pannben än Hallandsåsen.

Mitt motiv till detta är inte att jag älskar att cykla långt. Utan framför allt vill jag se och uppleva delar av Sverige från en cykel eftersom det är det ultimata transportmedlet för landsväg; man kommer nära naturen och färdas någorlunda snabbt. En annan aspekt jag gillar är när man når ett trötthetsstadium där inget annat spelar någon roll, man är här och nu, och de mest fundamentala instinkterna tar överhand. Mat och sömn är primärt. Sen är det en knarkartripp utan dess like. Alla endogena substanser som frigörs när man tröttar ut sig är oslagbara.

Så träningen kommer givetvis styras om till cykelfokus för att vara förberedd för långturer så fort väderleken tillåter det (5 plusgrader för min del), förhoppningsvis redan i början på mars. Det får nog bli några brevetar som förberedelse också, då kör man 40 och 60 mil i ett svep.

Hur upplägget blir med etapper etc. vet jag inte just nu, men maxtiden är 9 dygn, vilket inte ska vara några problem. Dock tror jag det kommer gå betydligt fortare än så. Kanske 5-6 dygn.

We're only in it for the drugs!

/Magnus

Bra dag på kontoret

Förra veckan bjöd på berg- och dalbana. Inledde med att kuta 8km med 4:00 min/km i snitt, körde progressivt. Trots lite moddigt och halkigt så det var ett fint kvitto på att saker och ting går som det ska. Jag brukar var i ungefär denna form i januari. Förra året gick det ju skapligt fram till jag skadade mig.

Bakslaget kom på onsdagen då jag skulle köra tunga knäböj (back squats). Lite för dålig uppvärmning och ett tidigare slarvande med rörligheten i bröstryggen samt lite klen rygg, resulterade i ryggont och ett avbrutet pass. På kvällen och dagen efter hade jag ett skott i ryggen. Således konvalescens i 1,5 dagar. Rehab fredag och lördag, och sedan löp på söndagen. Lite öm i ryggen men ingen fara. Idag körde jag återigen tunga benövningar på gymmet, persade i frontböj istället och lekte med 34 kg-hanteln i enarms bröstpress på boll. Och nu känns ryggen nästan helt bra igen.

That's how I deal with setbacks!

En annan topp var att Julie lärde sig gå i fredags. Visst har hon tagit några steg, men inte direkt på eget initiativ. Nu går hon nästan hela tiden. Det är en fantastisk resa man får vara med om som pappa. Njuter av varje sekund (kanske inte varje, men ni fattar).

Löprundan i går bjöd på ren och skär magi. Nysnö och perfekt grepp. Jag sprang mellan Albysjön och Tyresöflaten in i Tyresta naturreservat. Det är otroligt vad fina naturområden det finns här. Idag var jag och Julie där och kikade lite på ett vattenfall mellan dessa sjöar, vi körde även lite pulka på skogsvägarna. Jag tror hon njöt av varje sekund.

Tog några bilder.

Här forsar vattnet mellan sjöarna

Tyresöflaten i bakgrunden

Nyfiken på snö

Det var allt för den här gången. Ut och träna med er nu! :-)

Born to run

Slitet uttryck, men alltid aktuellt. Löpning är kung av träningsformer. Förra veckan innehöll samtliga ingredienser av löpning; snabbdistans, intervaller inomhus, långdistans i skogen. Alla lika härliga. Kunde till och med klämma av den sista tusingen på 3:09 utan att förta mig helt. Lite löpform och deff sen blir det fin-fint.

Igår stack jag och Lelle ut i skogen för att leka Rocky-IV. Det blev en blandning av Sörmlandsleden och obanad terräng samt bergsbestigning. 1 timme och 45 minuter försvann ganska snabbt. Det är fantastiskt att springa på det sättet och det kräver mycket koncentration, vilket saknades ju längre passet led. Undertecknad lyckades både drutta på ändan och plurra när inte isen bar min tjocka lekamen. Det resulterade i ett decimeterlångt skrapsår längs smalbenet. Det är inga snygga spiror man sitter inne på direkt. Tur att man har sitt på det "torra".

Så nu är i alla fall löpningen igång på riktigt. Däremot går simningen inte så bra, det är inge roligt helt enkelt. Trainern samlar damm, men med lite disciplin så ska jag snurra lite på den senare idag.

På skolfronten landade jag i förra veckan en mindre kurs och slutförde även en äldre kurs där jag saknade ett moment, ett ganska stort sådant dock. Så nu trillade ytterligare 22,5 högskolepoäng in. Nu är det bara ett examensjobb kvar till magisterexamen. Men först några dagar utan dåligt samvete och fullt fokus på Julie och träning.

Höres!