Jag ska bli en löpare

Eller snarare lägga störst fokus på löpning. Det har gått trögt att få igång maskineriet igen. Jag tränar, men inte så mycket. Har i veckan klarat av en förkylning och igår drog jag ut en visdoms-tand. Dessutom har jag ju rehabiliterat vaden ännu en gång, med gott resultat (vad annars). Däremot har det körts flera bra pass på gymmet och jag känner att det finns lite tryck igen. Vaden tål tung belastning och även lite hopp, men jag kör långsam progression några veckor till och hoppas kunna springa kring 15 km utan problem inom en månad. Sen ska skadan vara ur världen för gott!

Tanken är i alla fall att lägga mycket krut på löpningen under hösten och vintern. Jag har sagt det förr men med facit i hand har jag aldrig genomfört det som jag tänkt från början. Kroppen måste ju å andra sidan klara av belastningen, och jag har faktiskt haft lite småont på olika ställen de senaste åren. Detta kommer styrketräningen hjälpa till med. I våras gick löpningen bra och jag satte två PB på kort tid. Ändå hade jag inte tränat lika mycket som jag ville. Jag tror det finns betydligt mer att hämta. Lite siffror för nästa säsong.

Stockholm marathon, 2:45

Halvmarathon, 1:15

10 km, sub 34 min

3 km, 9:10

Ska ha en matchvikt på 72 kg tänkte jag. Har legat på 74 senaste tre åren.

Av de tre grenarna i triathlon så är det löpningen som behöver mest grundträning och långsam progression. Ganska logiskt då det är störst belastning i den disciplinen.

Såja! då har jag outat mina mål och tankar, hoppas det blir en sporre att verkligen göra den träningen som jag sitter och tänker att jag ska göra.

Höres!

Reboot

Jag har hunnit avsluta en säsong och påbörja en annan sedan jag skrev senast. Efter Köpenhamn gick jag verkligen in i ett LSD-liknande tillstånd. Det blev inte många knop gjorda på två veckor, vilket förvisso är förståeligt efter en IM. Sen följde jag upp det med en vecka på Rhodos och ett alkoholintag som var större än på hela året sammantaget. En fantastisk vecka i lyx och glamour! Allt för att fira en förlovning...

2011 blev ett bra år på många sätt. Jag har höjt mig ett snäpp och lyckades uppnå flera målsättningar. Jag brukar inte spara på medaljer som man får efter lopp, men dessa fyra på bilden är värda att ha framme ett tag i alla fall: Personbästa på halvmarathon, personbästa på milen, klarade målsättningen på Vättern med CTT. Och sedan Köpenhamn som pricken över i. Alla dessa har jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

Batterierna är nu laddade och jag är redan sugen på nästa säsong. Jag har flyttat in i gymmet igen, vilket känns skoj just nu då jag är pappaledig och kan ha Julie på Mini-Sats när jag tränar på dagarna. Det som är bestämt nästa år är Stockholm marathon 2:a juni och Vättern den 16:e samma månad. Troligtvis blir det Kalmar triathlon som blir A-race. Sedan ska jag sikta på att köra flera triathlontävlingar i Sverige.

Hawaii är ju något som lockar för alla triathleter som kör långdistans. Två av mina träningskompisar åker dit i år. Grymt kul! Jag känner att jag har kapacitet att ta mig dit också, men det är mer en ekonomisk och logistisk fråga än vilken förmåga jag har. Det får helt enkelt vänta några år.

Nu kör vi!